S:ta Annas krona (Kron S:t Anna, Annenkron, Annas fästning) ligger i staden Viborg norr om Viborgs slott framför Slottsholmen. Åbobron förenar fästningen med staden.

1731 Byggnadsarbetena på S:ta Annas krona inleds efter ritningar av ingenjörsöverste de Coulon.

1740-41 Krig mellan Sverige och Ryssland, det s.k. hattarnas krig, pågår. Baron von Luberas utarbetar planer för förstärkning av fästningen, vilka genomförs år 1743.

1752 En väg till Åbobron byggs.

1772 Katarina den Stora befaller att fästningen skall moderniseras och förstärkas.

Sekelskiftet 1700-1800 Flera krig utkämpas mellan Ryssland och Sverige. Fästningen är i försvarsberedskap även om den aldrig kom att delta i krigsoperationerna.

1854 Fästningen repareras och tillbyggs i samband med Krimkriget.

1860-talet Fästningen förlorar sin militära betydelse. Slutligt mister den sin försvarskapacitet genom den nya vägen, som löper tvärsigenom fästningen.

Fästningens fyra bastioner, som är belagda med natursten, bildar en försvarsfront i form av en krona. Fronten är ungefär en kilometer lång och sträcker sig från Tjärudden vid Viborgska viken till Slottssundet. Framför bastionerna på fästningens norra sida finns en djup, torr vallgrav. Alla fästningens försvarskonstruktioner har kontereskarper och passager. Framför bastionerna finns några raveliner och en kontregard. Inom fästningen finns bl.a. krutkällarna, vaktrummet och ingenjörsgården.

Fästningen deltog aldrig i några krigsoperationer och har också bevarats relativt väl, med undantag av strandvallarna. Dess konstruktioner är i huvudsak dokumenterade och restaureringsarbetena har pågått sedan år 1984.

I fästningen arrangeras historiska sällskaps hästtävlingar och om somrarna spelas här tennis. Festivaler, mässor och marknader planeras.

Från Finland kommer man till Viborg både land- och sjövägen samt med tåg.