Viborgs slott finns på en liten bergig holme i Slottssundet i Finska viken. Staden Viborg i Karelska näsets nordvästra del hörde till Leningradområdets största städer. Slottet representerar den i Ryssland sällsynta västerländska militärarkitekturen. Svenskarna byggde det till en förpost och ett stöd för sina erövringståg österut. Slottet var en viktig gränsfästning i både svenskarnas och ryssarnas händer.

1293 De svenska korsfararna grundlägger Viborgs slott under det tredje korståget under ledning av marsken Tyrgils Knutsson, Sveriges regent under Birger Magnussons omyndighetstid. På holmens högplatå byggs en krenelerad mur och innanför den muras ett fyrkantigt torn av granit, S:t Olofstornet. På området finns också andra bostads- och ekonomibyggnader.

1403 Viborg får stadsrättigheter. Slottet är residens för de svenska ståthållarna. Senare bodde här såväl konungar och fältherrar som fästningsbyggare.

1442 - 1448 Sveriges blivande kung Karl Knutsson Bonde förstärker slottet genom att låta bygga en mur i söder. Slottet moderniseras. Från brandtornet leder en vindbrygga till Åbobron. Flera torn höjer sig över muren.

1470-talet Ståthållaren Erik Axelsson Tott låter bygga en stenmur med tio torn kring den stad som vuxit upp framför slottet.

1495 Under stora ryska kriget belägrar ryssarna Viborg, dock förgäves. Enligt traditionen skall "viborgska smällen" ha skrämt trupperna på flykt; det var kanske fråga om en explosion i slottet eller något ljusfenomen på himlen.

1560-1568 Efter Gustav Vasas besök i slottet år 1555 börjar man förnya försvarsanläggningarna. Artilleriets utveckling och faran för ett nytt krig med Ryssland gör det nödvändigt att förstärka speciellt den nordöstra fronten. S:t Olofstornet rivs delvis och höjs sedan; nu använder man tegel i stället för natursten. Brandtornet och portvaktens hus förenas till det som i dag är Kommendantshuset.

1599 Vasas son, den blivande kungen hertig Karl låter i Viborg avrätta anhängare till kung Sigismund.

1617 Genom freden i Stolbova mister Viborg sin ställning som gränsstad.

Under Stora nordiska kriget försöker ryssarna flera gånger inta Viborg. Erövringen lyckas år 1710.

Början av 1800-talet Viborg är en viktig stad i Storfurstendömet Finland. I slottet finns också artilleridepåer, ett krigsarkiv och fängelseceller. Under 1800-talets lopp förstörs det som är kvar av slottets medeltida interiör vid två stora eldsvådor. I slutet av århundradet omändras slottets våningsindelning och mellanbottnarna, taken, golven samt väggarna byggs om.

1918 Viborg ansluts till Republiken Finland och slottet underställs Finlands militärbyrå. En garnison är förlagd till slottet.

1939-1945 Under andra världskriget tillhör slottet olika land tre gånger. I mars 1940 retirerar de finska trupperna ur Viborg och Röda armén intar staden. I augusti 1941 är det ryssarnas tur att dra sig tillbaka från Viborg. Den 20 juni 1944 återtar de emellertid staden.

1944-1964 Slottet brukas av Sovjetunionens armé.

Redan åren 1911-17 fanns det i Viborgs slott ett krigsmuseum tillägnat Peter den Store. Efter krigen började restaureringsarbetena år 1964, då byggnadsskyddssällskapet och museet efter hand övertog slottet, som de militära myndigheterna avstått från. Numera är hela slottet en enhet, Viborgs slott, inom Statens museum. Reparationsarbetena har kommit igång, låt vara långsamt.

Av slottets byggnader torde S:t Olofstornet vara den mest betydande. Med en höjd på 48,6 m är det ett av de högsta tornen i Norden i sin årsklass. Från tornet kan man betrakta omgivningen med en radie på hela 30 km. Museet presenterar historiska och marinarkeologiska utställningar samt utställningar med anknytning till den karelska naturen. För turister erbjuds guidade rundvandringar av olika slag. I slottet arrangeras årligen många slags traditionella fester och bl.a. musikevenemang.

Viborg har goda landsvägs- och järnvägsförbindelser med de finska och ryska städerna. Museet håller öppet ti-sö kl. 11-19.