Åbo
slott
Åbo slott grundades på en klippö vid Aura ås mynning på 1280-talet. Soldaternas lägerkastell utveckla-des under medeltiden till en massiv förvaltningsborg som många gånger varit krigsscen, men också väg för kulturimpulser till Finland. I slottet levde man på 1500-talet ett glansfullt renässansliv. Slottet och den lika gamla domkyrkan har genom århundraden tjänat som symbol för Åbo stad.
På 1280-talet utser Sveriges konung den första ståthållaren över Finland Karl Gustavsson. Byggnadsarbe-tena på lägerkastellet påbörjas. Finland befäster sin ställning i Sveriges statsmaskineri.
I början av 1300-talet ändras det av gråsten murade, rektangulära lägerkastellet, med sina porttorn och med sina på murkrönen löpande skyttegångar, till en sluten förvaltningsborg. Den medeltida kungssalen blir färdig. Konung Magnus Eriksson gästar slottet två gånger.
I slutet av 1300-talet utvidgas slottet av bl.a. lagmannen Bo Jonsson Grip som låter välva kungssalen på nytt. Södra längan höjs i hela sin längd.
Vid sekelskiftet 1400-1500-talet byggs i norra längan den kryssvälvda kyrka som fått namn efter riksföre-ståndaren Sten Sture.
Vid medlet av 1500-talet, under konung Gustav Vasas tid får Åbo slott porttorn och en renässansvåning. Gustav Vasas son Johan blir hertig över Finland.
1556-1563 fortsätter byggnadsarbetena. Hertig Johan och hans polska gemål Katarina Jagellonica lever ett glansfullt hovliv i åtta månader. Eriks trupper intar slottet och hertigparet förs som fångar till Sverige.
1570-1571 försmäktar konung Erik XIV i fängelset i förborgens sexkantiga torn.
1614 skadas huvudborgen i en eldsvåda, som uppstår under Gustav II Adolfs besök. Reparationsarbe-tena blir obetydliga. Livet på slottet koncentreras till förborgen.
1623 Åbo hovrätt inleder sin verksamhet i Åbo slott.
1635 Landshövdingens residens och landskansliet förläggs till Åbo slott.
1637-1640, 1648-51 Generalguvernör Per Brahe med tjänstemän bor på Åbo slott och gör inspektionsre-sor till olika delar av Finland.
1713-1721 bor ryska trupper på slottet fram till freden i Nystad.
På 1770-talet ändras förborgen till fängelse, kronobränneri och sädesmagasin. Slottet fungerar som fängelse till år 1891.
1881 inleder Åbo stads historiska museum sin verksamhet på Åbo slott.
1941 skadas huvudborgen svårt under vinterkrigets bombningar.
1961 slutförs de reparationsarbeten som inleddes efter kriget. Slottet återställs i sitt medeltida och till en del 1500-tals skick. Det yttre bevaras i enkel 1700-tals form.
1975-1993 Grundlig reparation av förborgen.
1987-1993 Reparationsarbeten i huvudborgen, där man gör tekniska förnyelser och inreder en föreläs-ningssal.
I Åbo slotts förborg finns idag utställningar som berättar om stadens historia och interiörer som presente-rar inredningsstilar från 1600-1800-talen samt ett Mynt- och medaljkabinett. Om slottets historia berättar en miniatyrmodell som föreställer hertig Johans hov med dockor i tidsenliga dräkter, kung Erik XIV:s fängelse, Brahesalen, runda tornets fängelser och tomtegubbens på Åbo slott skattkammare.
I huvudborgen finns miniatyrmodeller av slottets olika byggnadsskeden och i de utställningshallar som byggts i vindsvåningen visas skatter ur museisamlingarna. Leksakerna från olika tider intresserar både barn och vuxna. I en museirundtur i huvudborgen ingår 25 rum och i förborgen 30 rum.
I slottet ordnas tillfälliga utställningar, evenemang för hela familjen, seminarier och konserter. Slottskyr-kan är en av stadens populäraste vigselkyrkor.
Museibutiken Fataburen säljer publikationer, textilier, presentartiklar och souvenirer. I Hertig Johans källa-re kan man avnjuta salt och sött.
Huvudslottets gård. Foto Martti Puhakka/Turun maakuntamuseo.
I det medeltida slottets yttermur fanns inga fönster utan smala skottgluggar. Foto Maarit Lassila/ Turun maakuntamuseo.
Slottets medeltida delar. Foto Martti Puhakka/Turun maakuntamuseo.
Vaktgången vid Erik XIV:s fängelse. Foto Martti Puhakka/Turun maakuntamuseo.
Kungssalen. Foto Martti Puhakka/Turun maakuntamuseo.
Brahesalen. Foto Martti Puhakka/Turun maakuntamuseo.