Nöteborg (Shlisselburg, Schlüsselburg, Noteburg, Oreshek) finns på ön Nöteborg i sjön Ladoga vid Nevaflodens källor. Ön nämns för första gången i Novgorodkrönikan år 1228. Området tilhörde Stor-Novgorod.

1323 För att försvara sina områden och trygga sina handelsleder bygger novgoroderna den första träfästningen på ön och benämner den Nöteborg. Fästningen brinner ner år 1348 under en strid mot svenska trupper.

1352 Byggandet av försvarsanläggningar av sten inleds. Nöteborg är en typiskt novgorodisk fästning.

1471-1478 Novgorodområdena underställs Moskva. Allteftersom skjutvapnen utvecklas inleds reformer i alla novgorodiska fästningar. I slutet av 1400-talet rivs den gamla fästningen.

1500-talet I Nöteborg reser sig redan en stenfästning som täcker hela ön. Den har sju yttertorn som alla har fyra våningar. Inuti fästningen finns en ytterligare förstärkning, ett citadell på tre våningar. Murarnas sammanlagda längd är 740 meter, höjden är 12-15 meter och tjockleken ställvis hela 4,5 meter.

1612 Under det livländska kriget erövrar svenskarna slottet efter en lång belägring. Genom freden i Stolbova 1617 tillfaller de ryska områdena vid Finska viken och floden Neva Sverige. Under Stora nordiska kriget (1700-1721) återtar Ryssland de här områdena.

1702 Ryssarna erövrar Nöteborg. Segern är viktig emedan den öppnar vägen till Nevafloden och Östersjön. Man inleder byggandet av den nya huvudstad som Peter den Store planerat, och också Schlüsselburg (Nyckelstaden), som blivit Nöteborgs nya namn, förstärks grundligt. År 1702 får staden jordvallar och åren 1740-1760 ombyggs de till stenvallar. Före mitten av 1700-talet finns det inom fästningsmurarna bl.a. Peter den Stores palats (Härskarens hus) och A. Mensjikovs palats samt en kasärn och en myntverkstad (arkitekter var I. G. Ustinov och D. Trezzini),

Slutet av 1700-talet Fästningen har mist sin militära betydelse. Till detta skede daterar sig Johannes Döparens kyrka (arkitekt A. Vist) och Johanneskatedralen (arkitekt A. Schtaubert). År1812 transporteras alla kanonerna till S:t Petersburg och garnisonen indras.

Slutet av 1700-talet ända fram till år 1917 Nöteborg används som politiskt fängelse. Också de nya byggnaderna planeras för fängelsebruk. Till de mest kända fångarna hör bl.a. Eudokia Lopuhina, som ådragit sig Peter den Stores misshag, den unge kejsaren Ivan Antonovitj och en del dekabristrevolutionärer.

1941-43 Fästningsgarnisonen försvarar Nevaflodens övre lopp i syfte att förhindra en fullständig inringing av Leningrad.

År 1965 överläts fästingen, som lidit svåra skador under kriget, åt Leningrads historiska museum och blev en avdelning av detta. Museet inledde omedelbart grundliga undersökningar av minnesmärket, bl.a. arkeologiska utgrävningar. På basis av undersökningarna har fästningen också restaurerats och olika fortifikationer restaurerats. Tillsvidare har Regentens torn, Golovins torn och Drottningens torn satts i skick, liksom också muren mellan tornen, de byggnader som hörde till det forna Hemliga huset (Gamla fängelset från 1700-talet) och Nya fängelset från 1800-talet. Katedralen och murarna från Novgorodfästningens tid på 1300-talet har konserverats. Restaureringsarbetena har på senare tid fördröjts av finansieringssvårigheter.

Sevärdheter är, förutom fästningen, också de talrika permanenta utställningarna. Fästningen håller öppet dagligen kl. 10.00-17.00 under högsäsongen. Besökarna rör sig på området under eget ansvar.