Fästningen Ivangorod ligger i Leningradområdet, i staden Ivangorod på Narvaflodens östra strand. På andra sidan floden, i det nuvarande Estland, finns den äldre livländska fästningen i Narva. Vid Ivangorod har många strider av stor betydelse utkämpats. De mest olika märkespersoner, från Ivan den Grymme till Tito, har satt sina spår där.

1492 Fästningen grundläggs på befallning av Ivan III den Store för att trygga försvaret vid gränsfloden mellan Livländska orden och Ryssland. Fästningen skall också vara en rysk stödjepunkt vid Östersjökusten för köpmännen och hantverkarna. Bygget inleds och man utgår åtminstone delvis från färdiga ritningar gjorda av italienska ingenjörer. Först färdigställs en fyrkantig fästning med fyra torn. Den regelbundna formen avviker från tidens ryska fästningstyper.

1498 Byggnadsarbetena fortsätter och Bojarstaden med sina sju torn omfattar redan ungefär 25 000 m². Vid sekelskiftet 1400-1500 utkämpas flera strider vid fästningen.

1507-09 Borgen och Förstaden byggs. Fästningen är nu i stort sett klar. De tjocka murarna inhägnar ett område på ca 40 000 m², och höjden på de femton tornen varierar mellan 15 och 25 meter. Fästningen har också en del speciella konstruktioner, bl.a. en hemlig vattenreservoar och olika slags fällor som möjliggjorde fortsatt försvar även om fienden redan intagit murarna.

1509-58 Fästningen förstärks med tre bastionliknande konstruktioner: Bojarvallen, Batteriet och Gömman. Inne på fästningsområdet byggs samtidigt Uspenskijkatedralen (1507-09) och Nikolajkyrkan (1557-58). Tsar Ivan IV:s livländska krig börjar i Ivangorod med ett anfall över floden år 1557. I slutet av 1500-alet erövras Ivangorod flera gånger av både svenska och ryska trupper.

1613 Det område som nu är norra Estland samt Ivangorod har övergått till Sverige. Under den svenska tiden kompletteras både byggnadsbeståndet och bastionerna. Ivangorod bildar en helhet tillsammans med Narva-fästningen. Stora nordiska kriget börjar år 1700 och Sverige förlorar Ivangorod till Peter den Store år 1704

1800-talet Krimkriget pågår och flera strider utkämpas vid fästningen. Också ryska inbördeskriget når hit, men svårare skador undviks. Under Estlands tid som demokratisk republik, på 1920- och 930-talet, hör Ivangorod till Estland.

1941-44 Under andra världskriget lider Ivangorod svåra skador då flera torn och murar förstörs.

År 1964 inleddes restaureringsarbetena i full utsträckning, men de måste avbrytas år 1994 på grund av finansieringssvårigheter. Restaureringen är dock väl dokumenterad och planerna för fortsatt arbete finns. Fästningen har varit ett skyddsobjekt sedan år 1986. Man har också strävat efter att utveckla turistguidningarna och bruket av fästningen som museum.

I fästningen arrangeras förutom temavisningar också årliga lokala sång- och andra fester, teaterföreställningar och ungdomsläger. Ivangorod-museet omfattar förutom fästningen också köpman Orlovs hus, vars permanenta utställning berättar om nordvästra Rysslands militära arkitektur bl.a. med hjälp av skriftliga dokument, arkeologiska fynd och modeller. I museet finns också en bildkonstsamling och en utställning kring folktraditionen. Nära Ivangorod ligger den Heliga Treenighetens kyrka (1872), baronätten Stieglitz gravkammare samt Narva vattenfall, som är kända för sina enorma vattenmängder och kan beundras om hösten och våren.