Den övre Viborgsvägen gick via de medeltida Åbo slott, Tavastehus slott och Viborgs slott. Avsnittet mellan Åbo och Tavastehus dvs. Oxvägen i Tavastland gick via Lundo, S:t Mårtens, Koskis, Somero och Renko. Den fortsatte från Tavastehus som den övre Viborgsvägen, som gick utmed Salpausselkäåsen till Lahtis och därifrån vidare via Kouvola till Villmanstrand och Viborg.

På 1700-talet blev den övre Viborgsvägen en militärt viktig rutt, längs vilken turvis Sverige, turvis Ryssland ryckte fram. Vid Åbofreden 1743 gick gränslinjen vid Kymmene älv. Eftersom vägen upphörde till följd av den nya gränsen måste man ta sig över älven roende mellan gränsstationerna i Keltti som hörde till Sverige och Ruotsula som var på ryskt område.

Gustav III red själv längs den övre Viborgsvägen då han gjorde ett försök att återerövra sydöstra Finland. Kriget ledde inte till resultat, men striden i Uttis som fördes i juni 1789 visade för Ryssland vägen till byggnadsplatsen för det västligaste fortet Uttis. Längre österut invid vägen till Viborg hade man redan år 1773 byggt Davidov, fästningsstaden Taavetti.

Den övre Viborgsvägen, nuv. riksväg 6 följer fortfarande i det stora hela den gamla väglinjen. Bredvid den byggdes järnvägen till St. Petersburg 1870, vilken dock efter Kouvola går söderut längs nedre Viborgsvägen.